Wallenstein (tyska)

Ett år består av:
1. Årsstart
   a) Händelsekort
   b) Sädesmarkörer nollställs
2. Våren
   a) Utläggning av handlingskort
   b) Handlingsplanering
   c) Spelordning lottas
   d) Utförande av handlingarna
3. Sommaren
   Samma som för våren
4. Hösten
   Samma som för våren
5. Vintern
   a) Sädesförlust
   b) Revolter
   c) Poängberäkning
   d) Ta bort revloltmarkörer
6. Årsslut
   Efter slutet på andra året, så är spelet slut.

Spelet är på gränsen att betcknas som krigsspel, men reurshanteringen är verkligen viktig i det här spelet, inte minst att försvara och behålla tillräckligt med territorier för att kunna betala underhållskostnaden av säd i slutet av året, likväl som att kunna köpa nya arméer och expandera. Det viktigaste att köpa är handelshus, kyrkor och palats i regioner, vilka du har majoriteten i, eftersom det är dessa som ger poängen.

Kubtornet är ett trevligt alternativt till tärningar. Om du förlorar ett slag för att dina kuber (arméer) fastnar i tornet, så har du i stället en bättre chans att vinna nästa slag, eftersom det finns fler arméer liggandes i tornet då, vilket i långa loppet balanserar slagen bättre. Dessutom så läggs alla överskjutande kuber från ett slag i territoriet där slaget har stått, så ibland kan det finns fler arméer i territoriet än före slaget (de har väl deserterat från fienden...)

En annan sak som jag gillar med spelet är att temat inkluderar svensk krigshistoria i Tyskland, genom att en av spelarena är Gustaf II Adolf. Det största felet med spelet är i fall en spelare har en styrkefördel över dig och fortsätter att slå på dig, så är det tyvärr svårt att komma tillbaka.